måndag 18 januari 2010

Östermalmskyrkan på rätt väg

I dag i Kristianstadsbladet står det att läsa om Wegatha och Sirak från Eritrea, som fått hjälp genom Östermalmskyrkan att komma in i det svenska samhället. Om jag uppfattar artikeln rätt så har Wegatha och Sirak kommit hit som flyktingar, dock står det "nyanlända" i tidningsartikeln.

Det jag vill uppmärksamma är att kyrkan spelar en aktiv roll här, man hjälper två människor in i samhället genom en kristen grund. Sirak säger också att han vill bli ingenjör och idrottstränare.
Lyckas Sirak med de målen, och om han verkligen kommer in i samhället och fungerar som vilken svensk som helst, då är det tal om assimilation. Jag tror att han är på god väg då han uppenbarligen delar den kristna värdegrunden, vilket vårt land i botten vilar på.

Eritrea är ett land där religionsfrihet inte är en självklarhet. Från statligt håll godkänns fyra religioner, Islam, Ortodoxa kyrkan, Katolska Kyrkan och Evangeliska Kyrkan. Andra religioner får söka tillstånd om de vill etablera sig i landet. Redan där får jag en aning om hur det är att leva i Eritrea.

Det som fångar mitt intresse är framför allt att det är långt ifrån problemfritt med att "integrera" (de flesta tänker nog på assimilation här) nyanlända människor. Jag tror att en förutsättning är att individer själva har en önskan om att starta om livet på nytt, och att ta till sig svenska värderingar och levnadssätt, för att kunna fungera på bästa sätt i samhället.

Kanske är det den kristna värdegrunden som får mig att tro på att Sirak och Wegatha mycket väl kan lyckas i Sverige. För det är långt ifrån alla "nyanlända" som faktiskt kommer in i samhället. Politiken spelar en viktig roll, men den viktigaste rollen tror jag alltid ligger på han eller hon som kommer hit.

I vilket fall som så önskar jag de bägge kan hitta en bra framtid i Sverige, och att de i framtiden kan bli en tillgång även för landet. För visst behöver vi ingenjörer, även i framtiden?

söndag 17 januari 2010

KHK - KIK

Då vart man nyss hemkommen, har lagat kvällsmat ihop med Johan, så nu är vi både mätta och glada. De som känner mig vet om mitt hockeyintresse och i vanlig ordning så kunde vi inte slå hål på Karlskrona. Dock gjorde vi vad vi kunde för att reta upp deras hemmaklack, bland annat var jag där med trumpeten.

Jag måste säga att både Jens Svensson och Seth Wikskal krigade på bra, ibland tände till och med Sunken till. Men kvällens minne är nog fan Seths hopptackling mot en av Karlskronas spelare, ja herrejävlar vilket humör han måste ha haft. Plus i kanten på den!

För övrigt var det någon i vår klack som tände nån jävla grön rökbomb, vilket kanske inte förvånar direkt. Det måste erkännas att jag finner en viss humor i att se vuxna människor bete sig som några småligister och göra allt för att reta sina motståndare, därav tror jag nog att jag många gånger är en av dem. Men så är det ju också hockey, vad vore sporten utan slagsmål, vulgära ramsor och lite vuxenmobbing mot de andra supportrarna. Man anser ju även att man får lov att vara lite extra ful när man är i numerärt underläge, eller hur?

Men nu ska det återgås till lite planering inför morgondagen, både politiskt och med jobbet. En ny vecka väntar runt hörnet, ska bli spännande att se vad som händer!

Kristianstadsbladet

lördag 16 januari 2010

Arbetsgrupp bildad

Då var en lokal arbetsgrupp bildad i Kristianstad. Syftet är att med tiden kunna skapa en lokalförening inom SDU som ska täcka nordöstra Skåne. Det blir alltså Osby, Östra Göinge, Hässleholm och Kristianstad kommuner. Jag är övertygad om att många ungdomar kan bidra i valrörelsen. Närvarande var från vänster: Chang Frick, Thale-Marie Haugen Claesson, Marlen Jensen, André Jonsson och Charlott Qvick.










Utöver detta så kommer vi träffas regelbundet för att följa upp arbetet. Alla ungdomar som är nyfikna eller intresserade av vår politik är välkomna att titta förbi på söndagar. I första hand kan man skicka ett mail till mig och anmäla sitt intresse: chang.frick@sverigedemokraterna.se

Glöm inte heller att medlemsskap i SDU är gratis och du kan registrera dig på http://www.sdungdom.se/. Så fort en ny medlem i vårt område är registrerad tar vi kontakt med denne.

Inför morgondagen

Var nyss ute en sväng på Hesslebaren. Ibland är det faktiskt intressant att bara stå själv vid bardisken och enbart titta på alla människor. Efter en stund inser man att man troligen är någorlunda normal ändå trots allt, men som de säger, det finns ju alla möjliga får i herrens hage!

Imorgon är det tänkt att vi ska samlas ett gäng SD intresserade ungdomar med syftet att bilda en arbetsgrupp. Vi börjar bli några stycken nu som vill börja få igång lite valrörelse för SD:s räkning, med siktet inställt på förstagångsväljare. Räkna med att vi kommer finnas på gymnasieskolorna under våren.

En fråga som jag har tänkt att vi borde fördjupa oss i är just ungdomsarbetslöshet. Det är en stor generation som ska komma ut i arbetslivet nu när vi har en djup lågkonjunktur. Det är intressant hur etablerade politiker samtidigt vill försvara linjen med arbetskraftsinvandring när varslen duggar tätt i landet. Jag tror tvärtemot på en politik där vi kan minska utgifter, sänka skatter, minska byråkrati och på sikt skapa ett bättre företagssamhälle. En titt på det danska flexicuritysystemet tror jag också kan bidra starkt till att förbättra ungdomars möjligheter att komma ut i arbetslivet. Men viktigast är faktiskt att vi bekämpar inte arbetslöshet genom att öka antalet arbetstagare. Visserligen har jag mina åsikter kring fackförbunden, men en av kärnfrågorna är trots allt möjligheten till att få en meningsfull sysselsättning vilket knappast erbjuds ungdomar på ett tillfredsställande sätt idag.

Jag är även av åsikten att LAS kan behöva reformeras, i min värld ska inte trygghet i första hand handla om att vara på samma arbetsplats livet ut, utan snarare vetskapen att man med enkelhet kan välja en ny arbetsplats den dagen varsel kommer, eller om man av annan anledning blir tvungen att byta jobb. Vi behöver en mer dynamisk arbetsmarknad enligt mig, inte minst i syfte att få in de yngre generationerna i arbetslivet.

Jag hoppas på att vi kan både engagera fler ungdomar men även kunna forma en lokal politik över nordöstra skåne med ungdomar i fokus.

fredag 15 januari 2010

Eftersnack

Det märktes igår både under och efter debatten att valrörelsen börjar komma igång på allvar. En fullsatt lokal och ett stort medialt intresse skvallrade om att Sverigedemokraterna allt mer kommer ligga i fokus detta året. Björn Söder levererade sina åsikter och argument på det sätt bara han kan göra. Jag får ändå erkänna att Anders Åkesson många gånger kan motivera sig ganska väl i en debatt, de gånger han undviker att dra till med känsloargumenten. Då upplevde jag honom bara som jobbig.

Även Björn har sina sidor, synnerligen när hans temperament börjar skruvas upp. Men vad är en debatt utan personligheter?

Själv stod jag en lång stund efteråt och diskuterade politik med några miljöpartister. Inte minst hade jag en lång diskussion med en tjej i min ålder vilken jag uppfattade var en miljöpartist. Även om det finns många fördomar och förutfattade meningar om SD:are så förstår jag att vi börjar bli allt mer intressanta även ur andra politikers ögon. En fråga jag bland annat fick var just hur det kan komma sig att folk röstar på ett sådant parti som vårt? Hur enkelt det än må vara att svara på den frågan, så vill våra politiska motståndare bara inte se den verklighet som allt fler av väljarna upplever dagligen.

En stor eloge dock till de från Mp jag snackade med. De tog sig tid att lyssna och de tog sig även tid att förklara sina resonemang. För oavsett vilken åsikt man har, så är det någonstans i samtalet man lär sig att även förstå andra, och då tror jag även att vi kan förnya och utveckla politiken.

torsdag 14 januari 2010

Debatt ikväll

Ikväll klockan 18.30 stundar en debatt i regionmuseet i Kristianstad mellan Björn Söder (SD) och Anders Åkesson (Mp). Bland annat ska debatten beröra kultur, kollektivtrafik samt jämställdhets och personalpolitik i Region Skåne.

Jag måste erkänna att jag har inte full koll på Miljöpartiets kulturpolitik, men deras åsikter inom kollektivtrafik tror jag ingen har missat. Mest intressant är nog åsikter kring jämställdhet vågar jag gissa, där SD har en ytterst tydlig linje om vilken värdegrund som ska vara rättesnöret.

Miljöpartiet vill å ena sidan likt andra etablerade partier påskina en politik där jämställdhet och andra fina värderingar ligger högt på agendan. Det jag hoppas på är att få se Söder skrapa lite på ytan med lite obekväma frågeställningar. Jag tänker direkt på motsatsförhållanden mellan jämställdhet och vissa minoritetskulturer som bland annat miljöpartiet vill integrera i Sverige.

Med ett lite svepande resonemang så kan vi konstatera att genom en aktiv politisk påverkan har vi fört in begreppet jämställdhet till den Svenska Kyrkan. Vi är ett av få länder med en kyrka som viger samkönade par, och med en kvinnlig präst ovanpå det så har vi nog ramat in begreppet politisk korrekthet. Vi ska helt enkelt vara bäst på jämställdhet i Sverige.

Så långt är allt frid och fröjd, tills någon ställer mindre behagliga frågor. Ska inte troende muslimer också få del av vår fantastiska jämställdhet? Borde det inte finnas kvinnliga imamer? Varför ska inte en kvinnlig imam kunna viga ett homosexuellt par i en svensk moské?

Det är här jag tror debatten med Mp kan bli högst intressant, för vad är en politik värd om man inte kan vara konsekvent? Om jämställdhet bara gäller en del, men inte andra?

För de som inte vet så är SDs linje att respektera samtliga religioner och trosuppfattningar. I både kristendom som islam fördöms homosexualitet. Det är inget SD har hittat på, det har funnits i alla tider. Även om vi kan vara starkt kritiska till exempelvis Islam som både är en religion och en politisk ideoligi, så respekterar vi ändå andras tro lika mycket som vår egen.

Därför är bland annat Sverigedemokraterna starkt kritiska till att Svenska Kyrkan ska viga samkönade par, inte för att vi vill motarbeta jämställdhet, utan för att någonstans ändå respektera den värdegrund som kyrkan vilar på.

Och det är här som det blir intressant att följa hur konsekventa andra partier vågar vara. För om exempelvis jämställdhet ska gälla inom en kyrka, varför ska det då inte gälla i alla trossamfund? Vad är jämställdhet om den inte gäller alla? Det blir ju en icke jämställd jämställdhet.

Ja man kan vända och vrida på olika frågor så mycket man vill, men jag tror helt klart att vi har en intressant debatt att vänta!

Länkar: Kristianstadsbladet, #2

Asfaltsblomman

Må vår historia eka genom tider,
ty vårt rikes fornstora dagar,
blir enbart minnen vad det lider,
när lögner skaldas till lagar.

En fanas stolthet må jag bära,
ett fädernes arv jag besitta,
dåtidens dagar skall jag ära,
då inget idag finns att hitta.

Svea, svea du vet vem jag är,
mot dig är jag svuret trogen,
och allt det jag inom mig bär,
skall styra när tiden är mogen.

Förändring är ett enkelt ord,
jag tar det med lätthet i akt,
må ansvaret falla i god jord,
när blåsippan spegla din makt.

Frick funderar

Jag vågar påstå att trots mina blott 26 år i livet så bär man erfarenheter man gärna skulle slippa. Dock kan man inte välja tid och plats för var allting börjar, än mindre de förutsättningar man tilldelas. Däremot väljer man till exempel när det är läge att starta en blogg.

Det är inte alltid det enklaste att ta reda på vem man själv är. Jag är andra generationens invandrare per definition samtidigt som jag är engagerad i Sverigedemokraterna. Trots att jag driver eget företag så är jag av naturen något lat. Mina verbala förmågor och retoriska knep är viktiga sociala verktyg, ändå upplever jag många gånger problem med att uppfatta sociala situationer på rätt sätt.

Som många andra så har även jag mycket att lära, trots att en del vill påstå att jag hunnit med mer än vad många gör under en livstid. Det är dock halva sanningen, för själva syftet med att jag ändå skriver här är att ge mig själv en stund att pausa för eftertanke, att sätta ord på egna tankar och resonemang. Att dela med mig av mig själv helt enkelt.

Eftersom 2010 är valår, så kommer många rader här beröra politik. I grund och botten vill jag kalla mig själv gammalmoderat, värdekonservativ med en del liberala värdegrunder. Eftersom jag värderar yttrandefrihet och åsiktsfrihet högre än alla ideologier tillsammans, så är således min naturliga politiska hemvist hos Sverigedemokraterna. I min värld ska allt vara tillåtet att diskutera, ifrågasätta och förbättra.

Varmt välkommen hos Chang Frick!
MediaCreeper