SD och jobben

Även om invandringsfrågan aldrig varit mer aktuell än nu så kan man än dock inte undgå jobbfrågor, synnerligen inte när vi har en historiskt hög ungdomsarbetslöshet. Nu menar både jag och SD att frågor rörande arbetsmarknaden och invandring hänger ihop vilket egentligen är ganska logiskt.

Dess fler människor som bor i Sverige, dess fler arbetsplatser kommer vi behöva. När utbudet av arbetskraft överstiger efterfrågan på arbete får vi arbetslöshet. Arbetslöshet kostar pengar för samhället, för även om man är utan jobb så måste man ändå äta, bo någonstans etc. Detta löser vi i Sverige normalt genom bidrag och a-kassa istället för att folk ska behöva svälta.

Dock, bidrag och a-kassa kostar pengar. De som får betala är de som har arbete. Betalningen sker via skattsedeln. Systemet fungerar ganska vettigt så länge alla som kan verkligen bidrar och att ingen medvetet utnyttjar vårt välfärdssystem.

Tyvärr ser inte verkligheten ut på detta viset. Dels flyttar det in många människor till Sverige som hamnar helt utanför samhället. Detta kallar vi utanförskap. Trots massiva försök och integrationsprojekt så lyckas samhället och nuvarande politiker inte att sysselsätta de människor som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Samtidigt som många invandrare är arbetslösa så gäller samma sak för många ungdomar. En del av förklaringen kan även stavas "LAS", men det är inte LAS ensamt som står för många av arbetsmarknadens problem. LAS hindrar rörlighet på arbetsmarknaden, men vi behöver ytterligare något för att komma tillrätta med arbetslösheten. Vi behöver fler arbetsplatser om alla i Sverige ska ha ett arbete att gå till.

Om detta och Sverigedemokraternas syn på arbetsmarknadspolitik har jag tänkt prata om i Malmö den 4:e September. Nu är ingenting spikat ännu, eftersom vi inte bokat lokal ännu eller annonserat om det. Men jag meddelar givetvis här på bloggen så snart allt har klaffat med den biten!