De flesta vet säkert om att jag var närvarande under almedalsveckan. I vanlig ordning hamnade jag i de mest udda situationerna, bland annat missade jag helt biskopens omtalade insats mot vårt torgmöte trots att jag stod precis framför händelsen.
Jag lyckades även intervjua migrationsminister Tobias Billström. Givetvis var allt oförberett, det blev bara så på något vänster. Skulle egentligen gå fram och ställa några frågor till honom när grabbarna från SD television sträcker fram en mikrofon till mig och vips står jag med micken i hand och intervjuar Tobias (iklädd linne och shorts). Men men, någon ska vara först med ett sådant tilltag.
Visby är för övrigt en mycket mysig stad, och innanför muren kan man i princip hitta nya roliga och trevliga smågator och gränder varje dag. Får faktiskt medge att Visby som stad imponerade mer på mig än själva innehållet i Almedalsveckan. Trots valår så är känns det mesta ganska förutsägbart, synnerligen den bild som återges i medierna.
Vi har en minister som avgår på grund av diverse skumma affärer - check! Gudrun Schyman drar till med något högst uppseendeväckande och troligtvis olaglig handling för att få media - check! Medier rapporterar om något i det närmaste påhittad "skandal" runt Sverigedemokaterna - check! I övrigt de vanliga storslagna orden från Mona Sahlin utan några direkt konkreta förslag, några miljarder hit och några satstningar dit. Anders Borg kontrar med att bemanna bastionerna och någonstans däremellan så zappar medelsvensson över från almedalen till någon av fotbollsfinalerna i VM. Trots ett hjärntvättande vuvuzelaljud så tror jag de flesta finner fotbollen mer intressant än politiken. Jag menar, vad är egentligen nytt?
Moderaterna tävlar om att vara Socialdemokrater medan Mona Sahlin vill sänka skatter för småföretag. Det blir helt enkelt en stor gröt i mitten där de stora partierna mer eller mindre har tappat sin ideologi och kärnfrågor. Resultatet blir stort tapp för både Kristdemokraterna och Centern, men jag tror även Folkpartiet och Vänsterpartiet riskerar att få ett hårt uppvaknande på valdagen. Det är enbart Miljöpartiet som tycks stärkas bland de mindre partierna i riksdagen.
Och hur går det för Sverigedemokraterna då? Vi säger så här, för ett år sedan var det en stor nyhet om en opinionsmätning visade att vi skulle komma in i riksdagen. Idag är det en stor nyhet om vi skulle missa riksdagen.
En intressant fråga är om det hade kunnat gå att stoppa SD på väg in i Riksdagen? Jag menar att det i dagsläget är omöjligt, men det hade kunnat ske om exempelvis Moderaterna hade haft den viljan efter valet 2006. Jag minns året efter valet när jag var med i Kristianstad MUF och just Sverigedemokraterna kom på tal. Det förutspåddes redan då att SD kommer bli ett parti att jobba mot. Jag ställde således frågan om det inte fanns någon tanke på att köra över SD, dvs ta några av de frågorna som Sverigedemokraterna driver. Min tanke var att Moderaterna hade kunnat ta en liknande hållning likt Fremskrittspartiet i Norge. Vi har idag liberaler som i allra högsta grad är kritiska till det mångkulturella experimentet - ta bara Philip Wendahl som exempel.
Vad tror ni jag fick till svar inom MUF? Jo, det har bestämts sedan tidigare att man som moderat skall vara för mångkultur. Punkt slut. Moderaterna är inte dumma, tvärtom, de om några har visat sig vara mycket sluga i det politiska spelet. Men vad har då Moderaterna att vinna på att släppa viktiga frågor helt och hållet till ett parti utanför riksdagen?
Min teori är följande. Om Moderaterna i själ och hjärta inte vill se SD i riksdagen, då hade utspelen om en restriktiv invandringspolitik stått som spön i backen under almedalsveckan - inget snack om saken. Jag tror snarare att Moderaterna dels inte vill ta i frågan för att riskera få en "felaktig stämpel" på sig, utan man väljer hellre låta SD vara det svarta fåret. Med andra ord, man vill inte skita ner sina händer med "kontroversiella" men ack så nödvändiga politiska reformer (läs: minskad invandring).
Den andra trenden tror jag också beror på att man VILL att SD ska ta över rollen som konservativt parti. Trenden har varit negativ sedan länge både kring Centern och Kristdemokraterna. Om SD med tiden så att säga äter upp dessa partier så får vi även en annan effekt på längre sikt. Ett hungrigt SD äter inte bara alliansväljare utan även en stor andel gråsossar varför det i framtiden hade gett en övervikt högerut mellan blockgränserna. Säg att vi har tre partier på vardera sidan blockgränserna i framtiden, med M, FP och SD på den högra sidan. Där hade "alliansen" med stor sannolikhet varit betydligt starkare än S, V och MP.
Tror ni jag ligger helt fel i mina spekulationer? Kanske det, jag kan i varje fall lova att inget parti, ens inte Sverigedemokraterna från officiellt håll hade velat kommentera ett sådan resonemang. Men jag håller det än dock inte för osäkert att jag inom 4 till 8 år ändå får rätt.
Den som lever får se!
Angående din teori om Moderaterna och deras eventuella vilja att SD skall ta över rollen som konservativt parti. Om Moderaterna tänkte längre än näsan räckte kanske de skulle ha detta som baktanke. Men jag tror faktiskt inte att de funderar i de banorna utan de vill verkligen, till varje pris, bli det statsbärande partiet istället för socialdemokraterna. Kampen för moderaterna gäller att bli Sveriges största parti nu i september och kunna fortsätta med en moderat statsminister. Vad som händer efter valet eller i 2014 års val spelar mindre roll. Kanske moderaterna kommer att bilda regering med Mona Sahlin efter valet? Om moderaterna blir störst kan de få behålla statsministerposten. Det viktiga för moderaterna är att få sitta kvar vid maktens köttgrytor till varje pris.
SvaraRaderaJag tror att vi sverigedemokrater har svårt att förstå etablerade partier som sossarna och moderaterna. Vi i SD brinner för att förändra och förbättra samhället. Gamla trötta partier bryr sig egentligen inte speciellt mycket om politiken. Överst på deras agenda är att få sitta kvar i "palatset", få höga löner och attraktiva poster i Sverige och inom EU.
Jag tror att slutsceneriet blir att antingen Centern eller Kristdemokraterna åker ur riksdagen, kanske båda. Det finns för många gamla mossiga partier som desperat försöker slåss om väljarnas gunst i mitten. Säg att slutresultatet blir M 32 %, FP 6 %, C 5 % och KD åker ut med 3,5 %. På vänstersidan får S 28 %, MP 7 % och V 5 % medan SD blir vågmästare med 10 %. Resten av rösterna går till mindre partier som FI och Piratpartiet.
Efter höstens val kommer moderaternas ledning att skoningslöst gå igenom sin politik i avsikt att positionera sig inför 2014 års val. Eftersom de egentligen inte har några större politiska visioner är det inte så noga utan de kommer att modifiera sin politik. Om sedan väljarna köper de "nynya moderaterna" det är en annan femma.